Pavement's första album satte ribban för hela 90-talets indierock. Ribban ligger kvar på samma höjd.Debutalbumet Slanted & Enchanted släpptes 1992 och det känns idag, sensommaren 2006, som om den kunde varit skapad igår. Fresh sound forever. Okej, sätt plattan i händerna på någon som aldrig hört Pavement eller lyssnat på lo-fi innan, och stackars S&A kommer troligtvis vara dumpad i en papperskorg inom ett par timmar. Pavement har alltid växt och växt ju mer man har lånat dem ett öra. Det perfekta med just S&A är öppningsspåret "Summer babe (winter version)". En lyssning på den och man vet vad man har att se fram emot. 02:06 in i låten hör man hur något roar Stephen Malkmus, och i mitt tycke gör det där lilla skrattet så oerhört mycket, samtidigt som det säger en hel del om Pavement. Det ska inte vara perfekt efter rådande normer, och det är just därför hela albumet är och var så banbrytande. Låtarna på S&A känns absolut inte lika färdiga som på exempelvis ett annat av Pavement's mästerverk, Crooked Rain, Crooked Rain, samtidigt känns det helt onödigt att ens dra parallellen. Låtarna följer inget mönster och det gör resan genom albumet så mycket mer intressant. Det finns inga klara strukturer. Bara Pavement och Stephen Malkmus med de fantastiska ordlekarna.
Detta album var även det sista Pavement gjorde med dåvarande trummisen Gary Young. Albumet hade spelats in i Gary's studio som var belägen i hans hus i Stockton, och inspelningen beskrivs som relativt kaotisk. Med tanke på att Gary Young var en kaotisk person som på scen kunde ta sig till i princip vad som helst, bland annat kollapsa bakom trummorna av för mycket alkohol, så var det nog ändå helt i sin ordning. Även fast bandet alltid förblev energiska i sin framtoning markerar debutalbumet höjdpunkten. I jämförelse med det sista albumsläppet som Pavement gjorde, Terror Twilight, är S&A ett rytande lejon. Ett slacker-lejon som använder musiken för att ta sig ur livets tristess i den vita förorten. Jag har inget emot Pavement's senare utveckling, alla band behöver utforska ny mark, och Pavement slog sig till ro med mer finslipade poplåtar innan man somnade in 1999. Det vore ett stort misstag att ge denna skiva till någon som precis blivit intresserad av musik. En hopplös situation. Känner du däremot till några kids som har påbörjat sin musikaliska resa en tid tillbaka och är i behov av något banbrytande och speciellt? Se då till att S&A hamnar i deras växande skivsamling. Världen skulle bli så mycket bättre.
No comments:
Post a Comment