August 13, 2012

"I WAS IN LOVE WITH A GIRL IN 1970, WE WERE BOTH 17 AND WE USED TO LISTEN TO THIS CONSTANTLY"


Jag brukar alltid kalla "America" för den bästa låttexten någonsin. Det finns få låtar som flyter på samma sätt, och då får man dessutom ha i åtanke att det inte finns ett enda rim i "America". Jag faller för texter med detaljer och en historia som känns. Simon and Garfunkels låt känns som en film, världens vackraste film.

Ett par på resa genom USA. Man liftar från Saginaw, Michigan, och tar sig till Pittsburgh. Där hoppar man på en Greyhoundbuss som till slut når the New Jersey Turnpike och New York. I allt detta finns de små vardagsepisoderna. Man inhandlar Mrs. Wagner's Pies, vilket är ett tidsdokument. Bara något år efter att "America" släpptes gick bolaget bakom pajerna i konkurs. 
Raderna "Laughing on the bus playing games with the faces / She said the man in the gabardine suit was a spy / I said be careful his bowtie is really a camera" beskriver en bekymmerslös tillvaro för ett ungt par på väg över kontinenten. De efterföljande raderna är så obeskrivligt detaljerade och filmiska att det knappt känns lönt att kommentera dem.

"Toss me a cigarette I think there's one in my raincoat"
"We smoked the last one an hour ago"
So I looked at the scenery, she read her magazine
And the moon rose over an open field

Cigaretterna man köpte i Pittsburgh är slut och natten kryper på. Kan den här texten nå högre höjder än så här? Ja, det kan den. I det avslutande partiet låter det så här.

"Kathy, I'm lost," I said, though I knew she was sleeping
"I'm empty and aching and I don't know why"
Counting the cars on the New Jersey Turnpike
They've all come to look for America
All come to look for America

Jag har lyssnat på "America" hundratals gånger genom åren. Varje gång upplever jag texten så häpnadsväckande. Det finns så mycket att ta på, så mycket att känna. Manspersonen i texten är Paul Simon, kvinnan ska vara Kathy Chitty. Kathy figurerar i en rad andra låtar skrivna av Simon, "Kathy's Song", "Homeward Bound" och "The Late Great Johnny Ace". De träffades när han bodde i London innan Simon and Garfunkel fick sitt stora genombrott. Under deras tid tillsammans följde Kathy med till USA där de enligt uppgift reste runt med buss. Här börjar det klarna. Man återvänder sedan till England, men förhållandet spricker när Simon and Garfunkel slår igenom. Kathy är vid denna tidpunkt inte så pigg på att följa med över Atlanten, utan stannar kvar. Fotot längst upp i det här inlägget föreställer Paul Simon och Kathy Chitty. Jag vill så gärna att det ska vara taget utanför Pittsburgh.

Fotot här under är i sin tur taget för bara något år sedan i just Saginaw, Michigan. I ett öde område, på fasaden till en nedlagd restaurang, har någon citerat "America". Det värmer.


video

2 comments:

Gustav said...

Riktigt fin text om en underbar låt! Själv tillhör jag de som insåg dess storhet genom Almost Famous.

Sebastian said...

Tack! Jag har aldrig sett Almost Famous i sin helhet, fastän jag vet att jag skulle tycka mycket om den. Dock så är jag medveten om att många upptäcker "America" genom den.