Ett album som alltid plockas fram under sommarmånaderna. Ett album som känns underskattat jämfört med andra plattor ur detta bands katalog. Ett album du köper då pengar till veckans matkassa är det enda som återstår av dina surt förvärvade slantar, och du känner ett stort behov av musikalisk mättnad istället. Arthur Lee. Den Arthur Lee. Love - Four Sail. Love hade släppt Forever Changes, THE album. Jag tänker inte jämföra det albumet med Four Sail. Forever Changes är ett helt annat verk, en helt annan stämning. Vi släpper det nu. Efter Forever Changes upplöstes den klassiska uppsättningen av bandet, kvar stod Arthur Lee med ett gäng studiomusiker och sagan såg ut att lida mot sitt slut. Ett band i samma klass som Love överlever inte en sådan enorm förändring. Ridå.Inte då. Four Sail är ett helt fantastiskt album. Soundet är tyngre, på ett bra sätt. För då Love på plattan innan var experter på att leverera ett mjukt finstämt sound är Four Sail en helt annan historia. Och då de alltid har varit ett band i förändring (jämför "7 and 7 is" med exempelvis "Andmoreagain") känns detta som ett helt naturligt steg.
Albumet öppnar med "August", ett perfekt val. Saker och ting sätts genast på sin plats och du bjuds in i Love's nya värld. Mina egna personliga favoriter på albumet är "Dream" och "Always see your face", varav den sistnämnda fick ett uppsving år 2000 då den ingick i soundtracket till filmen High Fidelity, baserad på Nick Hornby's roman. Four Sail blev bandets sista album på bolaget Elektra och även det sista albumet värt att hetsa upp sig över. Mina vänner, lägg vantarna på denna platta, häll upp ett glas öl och titta ut genom fönstret. Det är sommar igen.
No comments:
Post a Comment