Men nu jävlar. Det gäller bara att ta sig i kragen. Frågan är bara hur man börjar igen efter ett så långt uppehåll, det vore lättare att bara låta allt vila.
Det låter ju dock förbannat trist.
Man går igenom så många märkliga faser. Som för några år sedan, när jag funderade över om jag någonsin skulle upptäcka en låt som sparkar undan benen på mig igen. Ett sånt där magiskt vidunder. De senaste 3 åren har jag säkert upptäckt 100 sådana.
Nyligen hörde jag en låt vid namn "Creature", med ett band från Brighton som gick under namnet Fur. Glad i hågen letade jag vidare för att snabbt inse att Fur inte ens fanns längre. Tydligen kastade man in handduken i somras. Man lämnade inte mycket till eftervärlden, men så finns ju faktiskt "Creature". Kära "Creature".
Sån där pop som det egentligen finns massor av, men som bara få kan bemästra.
Sån där pop som det egentligen finns massor av, men som bara få kan bemästra.